det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the category “Politik”

Tänk dig att…

…släppa ut koldioxid och andra klimatpåverkande gaser är reglerat och ransonerat ned på individnivå över hela världen. Utifrån en rättvisesynpunkt där vi rika med höga utsläpp och som bidragit mest till den globala uppvärmningen måste banta oss rejält för att fattiga ska kunna släppa ut mer under en tid för att komma ikapp.

Tänk dig att…

…det är lika naturligt att ha koll på dina koldioxidutsläpp och göra en utsläppsbudget, som det är att ha koll på dina pengar och göra en hushållsbudget.

Tänk dig att…

…du som svensk har en ransonerad utsläppsbudget vilken för 2016 är 1,5 ton koldioxid. Det ska täcka hela ditt leverne – bostad, mat, konsumtion, resor, ALLT.

Tänk dig att…

…du vill äta en 150 grams köttbit lagom till helgen men det går inte eftersom du tog en hamburgare i farten för ett par veckor sedan så nu ryms inte den i budgeten för veckan. Så du får ta en extra vegetarisk vecka för att få plats med köttbiten till ännu nästa helg.

Tänk dig att…

du vill åka ett par veckor till Thailand för lite sol och bad men den resan kostar runt 2,5 ton koldioxid bara för dig vilket kommer ta dig kanske tio-femton år att spara ihop till – förutsatt att du orsakar minimalt med andra utsläpp under den tiden.

Tänk dig att…

…folk tittar snett på dig om du köper nya saker istället för att laga eller köpa begagnat, använder bil när det finns kollektivtrafik eller går att cykla, flyger istället för att ta tåget.

Hur känns det att tänka dig att ovan exempel skulle vara verklighet?

Jag tror att det ligger närmare oss i tid än vad vi tror. Åtminstone bör det göra det om Sverige ska mena allvar med att bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Sådant förpliktigar.

Kids for president!

 Nästa vecka samlas världens beslutsfattare i Paris för den stora klimatkonferensen för att förhoppningsvis ta de radikala beslut som krävs för att rädda klimatet. Mycket tyder på att det inte kommer ske, dvs de åtagande som varje land sagt sig vara beredd till räcker inte för att vi ska stanna inom två graders uppvärmning av jorden. Har vi inte hört den förut…?

Inför den Stora konferensen anordnar Södertälje kommuns energibolag Telge energi en Liten klimatkonferens för barn från hela världen. Underbart initiativ! Jag tycker redan att vi kan lägga beslutsfattandet i deras händer istället. Är säker på att de kommer ta mer radikala och kloka beslut än det som kommer ske i Paris. Barnen kommer ta fram en kommuniké som de kommer presentera vid mötet i Paris. Hela fem minuter av dagordningen har de fått till förfogande. FEM!? Det borde ju vara tvärtom. Obama, Merkel och gänget borde be ödmjukast om en minut på barnens konferens för att försöka försvara sina kol- och oljeintressen. Vad tror ni de skulle få för svar? För vilkas framtid är det egentligen det handlar om…? 

 

Men hur svårt kan det vara?

Såg nedan debattinlägg i veckan om att minska kemikalierna i vår vardag, oerhört välkommet och man kan bara hoppas att det kan komma mer förbud och regleringar inom detta område.  

 

Jag har skrivit flera inlägg tidigare om det här för det är få saker som kan stressa mig som just vetskapen om att det finns så många kemikalier runt om oss, där ingen riktigt vet exakt hur de påverkar oss, och även för de ämnen där man vet så räcker nuvarande lagar och regler inte till för att skydda oss från exponering. Det man i alla fall vet är att det viktigaste är att skydda barnen från onödig exponering. Som jag skrivit om tidigare så har Naturskyddsföreningen tagit fram ett fantastiskt bra material som hjälp och guide, och där målgruppen bland annat är förskolorna. Jag sitter med i ett förskoleråd med andra föräldrar och har efterlyst nån slags actionplan för att rensa ut dåliga och farliga ämnen från förskolan där vår dotter vistas. Sen 2013 när jag lyfte det första gången har det inte hänt särskilt mycket om jag uttrycker mig snällt. Jag vet ju att det finns rätt mycket att fokusera på gällande förbättringar inom förskolan, och vissa saker förstår jag att det är svårt att åtgärda snabbt. Men när det finns checklistor och annat material framtaget redan och man bara behöver avsätta några timmar för inventering och utrensning, hur svårt kan det vara att bara GÖRA? I julas blev jag dock tillfrågad m jag ville sitta ledningen referensgrupp inom kommunen då det äntligen tillsatts en arbetsgrupp för ”En giftfri förskola” i Solna. Äntligen!! Men jag blev rätt besviken för det visade sig att man bara skulle ta fram en slags icke-tvingande lathund med råd till alla förskolor, typ tänk på det här. Men inget om deadlines när saker skulle vara klart och listan täckte heller inte alla områden. Det är ju bra att något händer och en lathund är ju bättre än inget men varför inte göra något ordentligt och låta det – ve och fasa – kosta några kronor extra. Hur svårt kan det vara i en rik kommun som Solna? Jag kan bara titta avundsjukt på grannkommunen Sundbyberg där man som första kommun i landet tagit fram en strategi och åtgärdsplan med tydliga deadlines, grundat på Naturskyddsföreningens material. Go Sumpan! Ni har verkligen fattat att barnen är allas vår framtid.

Slut med förskönande statistik

I mitt arbete är statistik och tolkning och presentation av denna en väldigt viktig del. Jag vet att man kan säga mycket som är sant  genom att visa valda delar av statistik men heller inte det som presenterar verkligheten på bästa sätt. Att försköna den för att det bättre ska passa ens egna mål är ju lockande ibland men inte desto mindre moraliskt tveksamt. Tycker jag i alla fall. Hittills har tidigare regeringar – o kanske även denna – inte varit av den meningen när det gäller hur Sverige ska mäta sina utsläpp av växthusgaser. Det vi mäter är de inhemska utsläppen, dvs det som är orsakat av vad  i gör inom våra gränser. Därför har vi kunnat slå oss för bröstet och varit mäkta stolta över att utsläppen gått ned de senaste decennierna. Kruxet är bara att vi ökat vår konsumtion på flera plan oerhört mycket mer och särskilt då av importerade varor. Utsläpp som hamnat nån annanstans och som följaktligen inte syns i vår fina statistik. Bekvämt och bra eller hur? Och typ sant. Men är det egentligen det korrekta sättet att redovisa hur klimatpåverkande vi svenskar är? Absolut inte tycker 21 organisationer i Sverige – och jag med dem! – som idag skriver på DN debatt om vikten av att mäta korrekt och sätta mål utefter det. Det svider nog att se att vi inte är så duktiga som vi tycks tro men sanningen gör som bekant ont ibland. 

 

Being Nostradamus

Jag såg den här annonsen i dagens tidning vilken fick mig att fundera rätt mycket, inte på att köpa den här…ja,prylen som nog annonsören önskat utan på annat som jag tänkte skriva om idag.

Framtidstänkartrigger

Annonsen föreställer alltså en slags skrivare med ”ecotank” (med bläck antar jag). Eco här menas nog ”economic” inte ”ecological” märk väl, man ska alltså inte behöva byta bläckpatron på två år om man köper denna formidabla skrivare. Företaget bakom nog tyckte att det här var en fantastisk idé och en riktig ”kan-inte-leva-utan-pryl” för framtiden. Förutom att jag stör mig på alla dessa PRYLAR som ständigt spottas ut på marknaden så undrar jag också hur företaget analyserat framtidens behov. Är det framtiden att fortsätta skriva ut på papper? Skriver vi ut så mycket att det är jobbigt att byta bläckpatron oftare än vartannat år? Nu tycker jag att svaret på den frågan är oviktigt, det finns nog faktiskt få saker jag bryr mig så lite om, men jag kände att den här skrivaren blev bilden av hur vi/samhället/politiker inte ställer om och agerar efter behov i framtiden. Det finns hur många exempel som helst på det. T.ex hur vi utbildar oss. Ta min utbildning som exempel – civilekonom med marknadsföring som en del av min specialisering – där allt om man ska hårdra det handlar om att lära sig hur man får företag att sälja mer. En del tänker nog fortfarande att det är framtidens melodi men i en värld där jordens resurser – vilka oftast är vad företag är byggda på på ett eller annat sätt – håller på att ta slut så kommer man nog behöva satsa på annat. Jag är övertygad om att många av dagens utbildningar och jobb som känns självklara nu kommer vara borta inom en inte alltför avlägsen framtid. Ett annat område är gigantiska vägprojekt som kostar miljarders miljarder där det borde stå utom rimligt tvivel att ökad bilåkning inte är en del av en hållbar framtid. Lite kopplat till det är ju förstås bilmarknaden där nya bensindrivna bilar tas fram fastän alla investeringar borde gå till fordon som ha chans att överleva i framtiden till vilka jag inte räknar fossildrivna sådana.  Det är som att vi alla bara kör på som vanligt och inte vill eller vågar se de förändringar i levnadssätt och i samhället som kommer att tvingas fram om vi ska ha en hållbar planet. Det känns rätt läskigt tycker jag.

Ja, sånt kan man fundera på när man läser en skrivarannons…

Vart tog klimatfrågan vägen?

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför en stor undersökning varje år där man frågar ett representativt urval av svenska folket om bland annat politiskt beteende, livsstil, medievanor, men man frågar också vad som oroar människor mest. I den senaste undersökningen framkom att den fråga som oroar svenska folket mest är tadaaa….miljöförstöring, följt av förändringar i jordens klimat. Det kommer före exempelvis stor arbetslöshet och hästlängder före ekonomisk kris och ökat antal flyktingar. När jag läste det resultatet tidigare tänkte jag YES, nu finns det en chans att frågan om hur Sverige ska lösa utmaningarna med förändrat klimat och miljöförstöring verkligen kommer på agendan, kanske t.om högst. Politiker brukar ju nuförtiden vara hyfsat snabba att anpassa budskap och diskussioner efter det som väljarna sätter högt. SOM-institutets undersökning är inte heller någon vanlig liten opinionsundersökning utan har t.ex säkert 10-20 gånger så många respondenter och har genomförst sedan -86 vilket borgar för en viss trovärdighet. Ack, vad jag bedrog mig. Efter att ha lyssnat på X antal debatter och läst X antal artiklar om valet kan jag bara konstatera att klimat/miljöfrågan HELT och FULLSTÄNDIGT kom bort. Det som man eventuellt frågade var om politikerna ville a) stänga 1-2 kärnreaktorer under nästa mandatperiod b) ersätta gamla med nya c) bygga nya reaktorer. Precis som om det är den frågan som kommer att lösa en kommande klimatkris. Det gjorde mig lätt frustrerad och ganska nedslagen. Tror politiker, och för den del de journalister som leder utfrågningar, att det är kärnkraftsfrågan som är den viktigaste miljöfrågan för väljarna? Jag tror inte det…

Sen måste jag kommentera valrörelsen i stort. Jag tycker absolut att, debatter där politiker få bjäbba mot varann hela fem minuter per fråga eller utfrågningar där de ska GRILLAS och sen få ett betyg av en proffstyckare, har en plats i en valrörelse. Fast tänk om man lite oftare – eller i alla fall nån gång – kunde få höra ett SAMTAL med partiledare och ledande politiker där de fick prata lite längre än några minuter om deras bild av hur de verkligen vill att idealsamhället ska se ut om tio-femtio år framåt och hur vi ska ta oss dit. Jag tänker att när man ”tvingas” beskriva en längre tidshorisont än nästa mandatperiod eller konjunkturcykel, lite VISIONÄRT (hördes det ordet överhuvudtaget i valrörelsen?) så visar det tydligare på skillnader – eller likheter för den delen – mellan olika partier. Det visar också om politiker överhuvudtaget är kapabla att tänka visionärt och inte bara på hetaste frågan just nu och på om den eller den gruppen av människor ska få 100 kronor mer i plånboken per månad.

Jag är i alla fall hoppfull att miljö – och klimatfrågor kommer att få en större plats i politiken de kommande åren. Utgår man från noll så är det ju inte svårt.

Riksdagsrapport

Lite sent omsider så tänkte jag avge en rapport från Klimatriksdagen i Norrköping förra helgen. Ni som inte var där – synd för er för oj, vad bra det var! Jag säger det igen, sjukt imponerande att helt ideella krafter åstadkom allt detta braiga. Tyvärr blev mina bilder så kackiga att jag inte vill ladda upp dem men ni får föreställa er helt enkelt…På fredagen var det högtidligt öppnande av riksdagen med korta tal från personer med olika bakgrund och drivkraft till varför man tycker Klimatfrågan är den viktigaste. Särskilt minns jag en tjej som sitter i Sametinget och berättade om klimatfrågan ur samernas perspektiv, t.ex att när Sverige driver på för förnyelsebar energi som vindkraft – vilket är jättebra – och vill sätta upp vindsnurror över norra Norrland för där bor ju ändå ingen (…) så drabbar det rennäringen och samernas levnadsvillkor negativt. Inte lätt detta när många intressen ska tas tillvara…En annan intressant talare kom från Transportarbetareförbundet. What? Transportarbetareförbundet, vad gör den snubben här tänkte jag men han hade en intressant poäng. Han menade att de inom transportnäringen kommer förr eller senare att bli drabbade på ett eller annat sätt (ökade bränslepriser–> dyrare transporter–>färre transporter –>färre jobb) och då är det bättre att försöka ligga i framkant och ställa om själva. Så han hade initierat förbundets Klimatprojekt. Tänk vad skönt med egna initiativ och lite proaktivitet!

På lördagen var det sen flera seminarier inom olika områden, tyvärr gick flera parallellt så man var tvungen att välja godbitarna – asjobbigt. En favorit var Björn Forsberg forskare och författare som pratade om den nödvändiga omställningen till ett annat hållbart samhälle. Sen var vi med i en work shop som handlade om hur man kommunicerar med unga om klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet. Miljöfrågan är en av de frågor som oroar unga allra mest och i många fall skapar ångest. Det är ju en av anledningarna till att jag tycker det är så viktigt att försöka engagera sig och göra sitt bästa för att minska klimatpåverkan etc. Om inte vi som ändå kan kalla oss vuxna gör någonting, vad signalerar det till alla unga? Ja man kan välja mellan ”Vi sk***r i er och er framtid” eller ”Det är ingen mening att göra något för vi kan ändå inte påverka något”. Det är ju som med riktigt små barn, de gör inte som man sager utan som man själv gör.

Sen crescendot och det som var själva riksdagsdelen – framröstning av sju motioner inom olika områden. Tror det hade kommit in ca 250 motioner (!) som sen några utskott gallrade fram ett mindre urval och som man sedan fick rösta på. De vinnande motionerna lämnades sedan formellt över till representanter från alla riksdagspartier. Eller vänta nu, två hade inte behagat skicka någon representant, vi kan kalla dem (M) och (SD). I övrigt var alla representerade. Intressant att se hur varje parti tar detta vidare in i valrörelsen. Uppföljning kommer på den punkten!

 

Firar för klimatet

I år är det tio år sen min man och jag träffades – yihoo och oj vad tiden går. Det ska vi fira på det allra bästa sätt jag kan tänka mig – genom att bli riksdagsledamöter för en helg! Vi ska åka till Norrköping och Klimatriksdag och jag längtar såååå! Ett otroligt initiativ, helt ideellt men med SÅ bra agenda. Gå gärna in och läs här för mer detaljer men i korthet så är det ett initiativ som handlar om att samla ihop alla människor och rörelser (opolitiska) som bryr sig om klimatet och vill sätta mer press på politiker att ta frågan på A.L.L.V.A.R.  En helg dels fylld av massa intressanta talare och seminarier som alla på ett eller annat sätt berör klimatfrågan dels själva riksdagsdelen – alla som velat har fått lämna in motioner och som man sedan får rösta om. Detta för att tydliggöra folkets krav på hur man vill att framtiden ska se ut. Jag är redan nu så impad att det finns så många som lagt ned massor med tid på att ordna detta helt ideellt, är bara sur att jag inte kom på idén själv ; ) Avlägger rapport efter helgen men det kommer blir grymt. Vi ses i Norrköping!

Klokskap

Ett kort inlägg för att uppmärksamma ett brännande viktigt inlägg i söndagens Svenska Dagbladet. En av initiativtagarna till årets viktigaste upprop ”Radikalisera klimatpolitiken” – Billy Larsson skriver bl.a om den etiska aspekten av klimatfrågan. T.ex att vi  som släpper ut allra mest växthusgaser inte är de som kommer att drabbas värst av effekterna av klimatförändringarna, utan det är fattiga människor och de generationer som kommer. Det gör det här till en etisk fråga vilket för mig är glasklart; ska jag fortsätta vara egoistisk, tänka på mig själv och min egen  bekvämlighet för att jag förmodligen ändå inte kommer att drabbas särskilt mycket av klimatrelaterade problem?….eller är jag beredd att leva ett liv som innebär vissa uppoffringar för att andra människor som jag inte känner eller som kanske inte är födda än också ska få leva ett hyfsat liv och inte betala MIN nota..? Författaren skriver också träffande om ”nån-annan-ismen” vilket råder på många håll, t.ex dagens regering som tycker att Sverige är jättejätteduktigt på att värna klimatet synd bara att ALLA ANDRA länder inte kan sköta sig…..Uppmanar dig som läser att dels skriva på uppropet dels läsa denna kloka artikel!

Just nu håller jag på att läsa ett par böcker om kemikalier, gifter och hur vi är indränkta i otäckheter. Det är otäckt på allvar. Mitt nästa inlägg blir om det och vad jag tänker göra åt det.

Paradigmskifte sökes!

Dags att skriva om något som inte ryms i ett simpelt blogginlägg men som ändå måste låta sig skrivas om, helst varje dag tills något radikalt händer.

Jag är mycket väl medveten om att det kan kännas oväsentligt det man som enskild individ gör för klimatet. ”Vad spelar det egentligen för roll att jag tar bilen till jobbet varje dag eller reser till Thailand varje år, min miljöpåverkan är ju försumbar i det stora hela, titta på amerikanerna hur de håller på!”. Och så är det ju, för en människa eller till och med ett land som Sverige kan det ju tyckas irrelevant vad man gör för åtgärder för klimatet, när det finns så många flera och värre klimatbovar. Men så var det det här med att ”vara den förändring man vill se i världen”, kan också lägga till” ta sitt ansvar” och ”every little helps” för att kopiera en känd brittisk matvarukedjas slogan. Jag känner allt starkare för varje dag att jag inte kan sitta på min bak och vänta på att ANDRA ska göra nåt eller att politiker och andra makthavare ska ta sitt förnuft till fånga och lägga den här frågan högst på dagordningen. Mitt förnuft och samvete går inte med på det helt enkelt. Med det sagt så är det ju ändå så att för att vi ska kunna vända den klimatförstörande utvecklingen på ett globalt plan och kanske, kanske kunna stanna vid två graders ökning av jordens medeltemperatur så MÅSTE det till en radikalt ändrad färdplan för världens länder.

Böckerna ovan är några som jag läst på sistone och som alla tre på olika sätt pekar ut just detta – vi behöver ifrågasätta och ändra vårt sätt att leva och det mer än brådskar.Särskilt ”Välfärd utan tillväxt” av Tim Jackson och ”Klimatet och välfärden” av Staffan Laestadius visar ut en annan möjlig riktning men som förutsätter politikernas vilja att förändra dagens hegemoni.  Idag är det övergripande målet för i princip alla länder TILLVÄXT. Att en lands BNP ska fortsätta att växa är en sån självklarhet att ingen egentligen ifrågasätter det. Växer bara ekonomin så kommer det att lösa alla utmaningar – arbetslöshet, välfärd och…klimathot och miljöförstöring. Problemet är ju bara att dagens tillväxt FÖRUTSÄTTER kolberoende och miljöförstörande aktiviteter. I måttet för BNP tar man inte hänsyn till kostnaderna för att det samlade värdet på landets produkter och tjänster kan växa. Vilket är helt sjukt. Tänk på det nästa gång du ser glädjen i Anders Borgs ögon när han får redovisa att tillväxten förväntas öka med X % nästa kvartal.

Jag blev i alla fall oerhört glad över att läsa om initiativet ”Radikalisera klimatpolitiken” häromveckan. Ett nätverk av diverse politiker, samhällsdebattörer, professorer m.fl som ser nödvändigheten i att just radikalisera klimatpolitiken. De har skapat ett upprop för att sätta press på dagens politiker att ta denna livsviktiga fråga på allvar och GÖRA något. Snälla du som inte gjort det redan – läs, dela och framförallt skriv på!!

 

Post Navigation