det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the category “Konsumtion”

Ska du med och fiska lite plast?

Läste precis om en rapport som Ellen MacArthur Foundation gett ut. Det finns förmodligen en hög intressant -och skrämmande – fakta men det som gett mest rubriker är detta: år 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i haven. Alltså. Sjukt. Vad håller vi på med egentligen? Varje år läcker 8miljoner ton plast ut i haven, som om en sopbil med plast skulle dumpas i haven VARJE MINUT…Prognosen är att efterfrågan på plast kommer öka med 400% till 2050. Idag återvinns 5% av all plast. Kanske ska påminna att plast i de allra flesta fall kommer från olja. Som måste förbli i marken för att vi ska nå klimatmålen. Ja, ni vet. 

Nu bestämde jag plötsligt för en ny utmaning för 2016. Jag ska se om det går att undvika att konsumera/köpa ny plast (från olja, det finns plast från förnyelsebara råvaror). Ger mig själv ett undantag och det är ekologisk frukt o grönt som alltför ofta är färdigpackat i plasttråg. Vet en sak som kommer kräva lite mer planering och det är plastpåsarna vid fruktdisken. Statusrapport kommer om ett tag!

Läs mer om rapporten här

Statusens påverkan på oss

Egentligen tycker jag inte alls om ordet status och vad det står för. Det klingar yta, rädsla för vad andra ska tycka och att inte lyssna på vad man själv vill. Jag tycker att vi människor snarare ska bli bättre på att lyssna inåt och strunta i vad andra personer har för åsikter om en. De människor jag beundrar allra mest är sådana som bryter normer, går mot strömmen och inte bryr sig om vad folk ska tycka. Jag tycker själv att jag är hyfsat obrydd på den fronten men sanningen är nog att jag omedvetet också påverkas av vad som är ”normalt” att göra, säga och tycka. Om de flesta människor man umgås med t.ex jobbar heltid, har barnen på förskola och bor i stan, då blir det lätt det självklara valet, trots att man egentligen har lust med nåt helt annat upplägg. När det kommer till att agera på ett ansvarfullt och hållbart sätt så tänker jag dock att det här med status kan hjälpa samhället i rätt riktning. Idag tycker jag mig se att det fortfarande är statusfyllt att ha mycket pengar, bo stort och flott, alltid ha det senaste vare sig det handlar om elektronik, kläder eller bil, resa mycket och gärna långt och där färdsättet självklart är flyg och ha Ett Viktigt och Utvecklande Jobb som tar mer än 40 timmar i anspråk. För att leva hållbart och inom planetens gränser är det snarare att ha mindre pengar då motsatsen starkt korrelerar med ökad konsumtion, bo litet, ha kvar grejerna länge och laga om det går sönder, i princip aldrig flyga och åka lite bil samt jobba mindre för hinna med LIVET. Och, det är min absoluta övertygelse om att status är på väg att bli just det hållbara alternativet. Att pendla med bil när det finns kollektivtrafik, köpa kläder och prylar du inte behöver och ta flyget kommer få folk att rynka på näsan och tänka ”men hur ointelligent och självisk får man bli!”. Och då är jag benägen att tycka att det här med status inte är så illa trots allt.

Tänk dig att…

…släppa ut koldioxid och andra klimatpåverkande gaser är reglerat och ransonerat ned på individnivå över hela världen. Utifrån en rättvisesynpunkt där vi rika med höga utsläpp och som bidragit mest till den globala uppvärmningen måste banta oss rejält för att fattiga ska kunna släppa ut mer under en tid för att komma ikapp.

Tänk dig att…

…det är lika naturligt att ha koll på dina koldioxidutsläpp och göra en utsläppsbudget, som det är att ha koll på dina pengar och göra en hushållsbudget.

Tänk dig att…

…du som svensk har en ransonerad utsläppsbudget vilken för 2016 är 1,5 ton koldioxid. Det ska täcka hela ditt leverne – bostad, mat, konsumtion, resor, ALLT.

Tänk dig att…

…du vill äta en 150 grams köttbit lagom till helgen men det går inte eftersom du tog en hamburgare i farten för ett par veckor sedan så nu ryms inte den i budgeten för veckan. Så du får ta en extra vegetarisk vecka för att få plats med köttbiten till ännu nästa helg.

Tänk dig att…

du vill åka ett par veckor till Thailand för lite sol och bad men den resan kostar runt 2,5 ton koldioxid bara för dig vilket kommer ta dig kanske tio-femton år att spara ihop till – förutsatt att du orsakar minimalt med andra utsläpp under den tiden.

Tänk dig att…

…folk tittar snett på dig om du köper nya saker istället för att laga eller köpa begagnat, använder bil när det finns kollektivtrafik eller går att cykla, flyger istället för att ta tåget.

Hur känns det att tänka dig att ovan exempel skulle vara verklighet?

Jag tror att det ligger närmare oss i tid än vad vi tror. Åtminstone bör det göra det om Sverige ska mena allvar med att bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Sådant förpliktigar.

Märkning för palmoljefria produkter här.

Läste idag att en Coop-butik är först med att testa att märka ut palmoljefria produkter, hurra! Hoppas att det är något som kan få spridning för det är verkligen en insats för miljön att välja bort palmolja, och allt som kan hjälpa en stressad kund att göra bättre val är av godo tycker jag. Läs mer här.

#veckanshållbara 17 – fira en klimatsmart jul

Jag Ä.L.S.K.A.R julen. Verkligen. Alla dofter, ljud, pyssel, mat förknippade med julen är bara bäst. Det är en tid då många ofta känner sig rätt givmilda vilket brukar synas i julhandeln. Rekord brukar det bli varje år, i alla fall känns det så. I år spår HUI (Handelns utredningsinstitut) att vi svenskar kommer att julhandla för 75 miljarder kronor. SJUTTIOFEM MILJARDER KRONOR. Det är alltså närmare 8000 pix per svensk, alla bebisar inkluderade.  Jag är inte emot julklappar, god mat och att unna sig saker till jul men alltså 8000 kr per person? I snitt?! Kände därför att det veckans hållbara tips var på sin plats. Hur kan vi fira en klimatsmartare jul? Jag har snott de flesta tipsen LAND.se, sen kryddat med egna tankar.

1. Köp närproducerat

Föredrar du ett traditionellt julbord med köttbullar, julskinka och prinskorv? Välj närproducerat i den utsträckning det går. Se också till att handla rätt mängd mat, gör matlådor och frys in. Varje år hamnar ungefär tio procent av julmaten i soptunnan, enligt en Sifoundersökning. Det innebär att mat för flera hundra miljoner kronor slängs i onödan

2. Res miljövänligt

Resandet utgör en stor bov under julhelgen. Åk helst tåg eller expressbuss. Förutom miljövinsten är det också säkrare än att köra bil och du undviker långa köer. Om alla biljetter redan är slut kan det vara en bra idé att kolla upp olika sajter eller Facebookgrupper för samåkning.

3. Det hänger på ljuset

Under julen gillar vi att mysa extra mycket med tända ljus, julgransbelysning och ljusslingor. Men ha inte belysningen tänd i onödan. Koppla in en timer och använd LED-lampor. I stället för klassiska värmeljus med aluminiumkopp finns det nu ett miljövänligt alternativ på marknaden. Reluminus har ett patenterat ljussystem med refillpuckar av 100 procent stearin, helt utan paraffin och palmolja. Ljuskoppen i glas eller värmebeständig plast är dessutom återanvändbar

4. Ta in naturen när du pyntar

Jag brukar samla mossa, kvistar, kottar och allt möjligt fint som finns ute och göra i ordning stilleben och olika arrangemang. Om man nu gillar att pynta och göra fint inför julen så rekommenderas det verkligen.

5. Skrota plastgranen!

En vanlig svensk gran, odlad så nära som möjligt, är bästa valet för den som vill ha julgran. Jag har turen att kunna hugga en egen gran som är garanterat giftfri men om man vill köpa en gran – och bor i Stockholm eller Göteborg så rekommenderas ”Smålandsgran”; ett företag som levererar ekologiska julgranar till Stockholm- olch Göteborgsregionen. vet inte hur det ser ut i övriga landet men det kan man nog googla upp. Miljösämst är i alla fall plastgranen, även om man kan använda den i flera år. Den totala miljöpåverkan, när man räknar in produktion, transporter och mängden giftiga kemikalier vid nedbrytning och förbränning, blir störst med en plastgran.

6. Sortera rätt

När gästerna har åkt hem och julfirandet är över återstår ofta en hög med presentpapper på golvet. Då kanske inte orken finns att ställa sig och sopsortera. Här är några regler som du kan förhålla dig till: Omslagspapper sorteras bland pappersförpackningar, julsnören lägger du i soppåsen, frigoliten kan du lägga i behållaren för plastförpackningar, ljusslingan lämnar du som smått el-avfall på återvinningscentralen och julgranen kan du lämna in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet.

7. Köp färre och bättre

Som sagt, julhandel för 8000 kr per person…Jag tror att många av oss skulle kunna dra ned på julklappsinköpen väldigt mycket utan att alltför mycket tårar skulle spillas. Själv tycker jag det är bra att ge bort upplevelser eller till välgörande ändamål, särskilt till vuxna. Till barnen ger vi ganska få saker och gärna second hand om vi hittar. Lägger hellre lite tid på att hitta saker eller kläder i bra och hållbara material. Svårt är det – tycker jag – att helt undvika ”rat” (skräp på s.k rikssvenska..) när det kommer till barnen, särskilt när det börjar bli lite äldre och på nåt vis dras till rosa bling bling i plast. Huvva.

Lycka till!

#veckanshållbara 15 – möt vintern i giftfria kläder

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av ”funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det. men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen.

Vad man enligt mig och t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av flourkarboner i sin impregnering. På sin hemsida skriver dem att det är ofarligt och ett bra ämne (min tolkning) men jag kan inte se hur man ska kunna välja en sån jacka med fortsatt rent miljösamvete.

Läs på och gör ett medvetet val, det är allt jag har att säga.

PS: Det blev en Fjällräven för mig DS

#veckanshållbara 14 – välj tygblöjor

Att ge råd när det kommer till barn är lite minerat område. De allra flesta föräldrar vill självklart alltid sina barns bästa och gör så gott de kan efter förutsättningarna. Ofta känns livet med småbarn rätt hektiskt, särskilt om båda jobbar och man också försöker sig på att ha något slags liv utanför hemmet och jobbet. Då är det enkelt att välja de lösningar som sparar tid och som upplevs som smidiga. När också normen är synonymt med ”den enkla vägen” så kan det krävas väldigt mycket att göra annorlunda. Blöjor är en sån sak. När vi fick vårt första barn så fanns det inte på kartan att vi skulle ha något annat än engångsblöjor; det tipsades inte om det i de ”saker-att-köpa-till-bebisen”-listor vi läste och så fick man ju start-kit med engångsblöjor på BB från…just ja, SCA som tillverkar Libero så att man säkert inte skulle slippa undan. Jag minns att jag var helt chockad i början över MÄNGDEN av blöjor som gick åt och som fyllde soppåse efter soppåse. Jag mådde rätt illa över det första veckorna, tills jag var så indoktrinerad att jag inte brydde mig nämnvärt längre. ”Alla andra” gjorde ju samma sak så då hade man ju ryggen fri…Så var det där med att ta sitt eget ansvar. I alla fall. Nu till barn nummer två tänkte jag att vi skulle testa tygblöjor. Jag fick lite tips och pepp från en kompis som använt tygblöjor till alla sina barn. Det lät ju inte så svårt! Och nu efter åtta månader så kan jag säga att det är mycket enklare än vad jag trodde! Vi är inte rabiata utan använder engångsblöja på natten samt ibland när vi är mycket på språng eller de gånger vi inte hunnit tvätta. Vi har testat två olika varianter, en från Imse Vimse som ser ut som en ”vanlig” blöja (kan köpas här) sen en knytblöja från Disana (kan köpas här), båda i ekologisk bomull.  Över dem använder vi blöjbyxor i ull. Några av mina reflektioner hitintills:

På plus-kontot:

  • Väsentligt mindre sopor
  • Billigare
  • Bättre för huden (i alla fall barn2 vs barn1)
  • MYCKET bättre miljösamvete

På minus-kontot:

  • Behöver byta oftare då blöjorna faktiskt blir blöta
  • Ibland meckigt vid No 2, kräver nånstans att skölja av blöjan.
  • Tar något mer tid vid blöjbytet då man först ska på med blöjan och sen en blöjbyxa utanpå det.

Nu är jag övertygad om att tyglöjor är det bästa för miljön jämfört med engångsblöjor. Så länge man tvättar vid hyfsat full maskin och hängtorkar blöjorna. Brukar tänka på om vi alltid skulle använda engångstallrikar istället för porslinstallrikar, jämförelsen haltar något men visst känns det helt bizarrt om engångstallrikar skulle vara normen? Jag har ändå försökt hitta livscykelanalyser för tygblöjor vs engång och det är inte helt enkelt. Det finns en jämförande studie från 2004 som utfördes på uppdrag av Råd&Rön och Naturskyddsföreningen. Den visar att tygblöjor har överlägset minst miljöpåverkan och tygblöjor är också vad Naturskyddsföreningen rekommenderar ur miljösynpunkt.

Fortfarande inte övertygad?

  • Ett barn använder ca 5000 blöjor (!) räknat som 2000 blöjor per år och på 2,5 år
  • Vikten för dessa blöjor ligger runt 200 kg
  • Kostnaden för blöjorna per barn är ca 10 000-12 000 kr. Tygblöjor till ett barn, som sen kan återanvändas av syskon eller faktiskt säljas vidare, kostar kanske 1000-2000 kr beroende på märke och antal förstås.

Så, väntar du barn eller har barn i blöjåldern våga testa tygblöjor. Jag tror inte du kommer att ångra dig!

Tygblöjor

#veckanshållbara 11 – släng mindre mat

Jag tänkte skippa #veckanshållbara den här veckan då jag inte riktigt haft tid att skriva nåt genomtänkt…Men så skrev DN idag om att kommuner är dåliga på att minska matsvinnet. Att slänga mindre mat är en av de viktigare handlingarna (och enklaste!!) man kan göra för att spara på miljön och plånboken. Vi slänger 127kg matavfall per person (!!) varav 68kg är ätbar mat, dvs matsvinn. Att slänga mindre mat var en av mina punkter från förra årets handlingsplan i min CO2-bantning, och något jag var ganska dålig på tidigare. Så #veckanshållbara utmaning blir att slänga mindre och helst inte någon mat alls!! Snor några tips här från DN/Livsmedelsverket. Till punkterna skulle jag vilja lägga att göra en veckomeny med tillhörande inhandlingslista, något vi inte alls alltid gör men när vi gör det blir det extra bra och ännu mindre svinn. Klicka på fotot för att se punkterna. Lycka till!

#veckanshållbara 8 – antibakteriellt nys

Pinsamt vad långt det blivit mellan inläggen! Tvåbarnschock, husköp, lägenhetsförsäljning, distansplugg har liksom knockat mig lite. Jag kanske får börja köra #månadenshållbara istället…Men här kommer i alla fall ett tips inför kanske en stundande träningsvår och sommar!

Byt ut s.k antibakteriella träningskläder mot de i naturliga material, t.ex ullkläder.

Det här är ingen ny nyhet utan var rätt så mycket på tapeten för ett par år sedan. Ändock kan det vara läge att påminna om det för det är en viktig handling, särskilt om man konsumerar en del träningskläder. Det handlar alltså om att en hel del klädesproducenter gillar att preparera sina kläder med antibakteriella ämnen (biocider) för att kläderna inte ska lukta svett – VE & FASA – när vi svettas. Vanliga antibakteriella ämnen/biocider är triclosan och silver som båda är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Det som händer är alltså att vid varje tvätt som försvinner de här giftiga ämnen ut med tvättvattnet och kan inte fångas upp av reningsverken utan kommer sedan ut i våra vattendrag. Och där blir de kvar. Hur kan man känna igen de här kläderna då? Ja, de är ofta märkta med ”anti-odeur”, ”for lasting freshness”, ”antibakteriellt”, ”hygienic protection” eller liknande, står det så kan man bli lite misstänksam. Sedan hösten 2013 måste dock kläder som har ett så kallat ”biocidpåstående”, likt de jag angav ovan, märkas med följande information:

– varan innehåller (åtminstone en) biocidprodukt, t.ex silver
– ändamålet med behandlingen
– namnet på det ingående aktiva ämnet
– namnet på det nanomaterial som ingår, om det är tillämpligt
– relevanta bruksanvisningar och eventuella nödvändiga försiktighetsåtgärder.

Jag förnyade själv nyligen träningsgarderoben med ett par nya löpartights + jacka eftersom jag nött ut de gamla (som f.ö säkerligen innehållit en massa sk*t och dessutom luktade så också efter några års användning) och satsade då på kläder i ull. Ull är f.ö mitt nya favvo-material – varmt när det ska vara varmt, svalt när det ska vara svalt och resistent mot lukt och så är det ju helt naturligt. Merinoull som träningskläderna var gjorda av ska tydligen vara naturligt antibakteriellt. De var gryyyymt sköna också. Kan det bli bättre?

#veckanshållbara 5 – köpstopp

Nu har den sämsta månaden för handeln tagit slut – januari – och alla jublar, eller…? Om jorden kunde tala skulle den kanske tacka oss för att det finns en månad då vi är lite mer återhållsamma  i vår shopping och tär något mindre på jordens resurser. Den här veckans hållbara tips handlar om att handla mindre, att rannsaka sina egna konsumtionsvanor och bli medveten om vad vi egentligen gör av med pengar på och varför vi köper något. Om mina egna vanor och tillkortakommanden på området skrev jag om den 16 mars. Det är självklart olika från person till person och utgångsläget kan skilja sig mycket åt beroende på hur och var vi bor, familjesituation, ekonomiskt läge etc. Jag tror dock att det flesta av skulle må bra över att reflektera över på vad vi lägger våra slantar. Det är i alla för mig helt uppenbart att – om man tar en tur på stan, läser i nåt snyggt magasin eller kollar på nån reklamkanal – det finns ett sånt sjukt överflöd av prylar, kläder och för den del mat. Hur mycket av allt detta behöver vi egentligen? Bevekelsegrunderna för att köpa något skiljer sig förstås också åt. Likt jag förut finns det många som shoppar för att unna sig något (oftast onödigt), koppla av, känna sig lite lyxig, av slentrian eller lathet/dålig planering (typ kaffe, macka eller annan mat on the go) eller för att man är uttråkad. Tillhör man den här kategorin av shoppare som egentligen inte är behovsstyrda kan man vinna särskilt mycket på veckans tips och utmaning:

  • Bestäm en tidsperiod – en vecka, en månad eller hela året, det som känns som en rejäl utmaning för dig – då det råder köpstopp.
  • Antingen är du riktigt hardcore och kör köpstopp på allt utom typ mat och medicin och rent livsnödvändiga saker, eller så väljer du ut några områden som du vet är mer ”nice to have” än ”need to have”, t.ex elektronik, kläder, skor, tidningar, och koncentrerar köpstoppet till det.
  • Försök leva som vanligt, om du alltid passerar attraktiva butiker eller ställen med gott kaffe att ta med, fortsätt göra det och notera i huvudet om/när du är på väg att köpa något du har köpstopp på. Notera också varför du var på väg att köpa något. Det här förutsätter förstås att man verkligen motstår köpimpulsen. Om man vet att det kommer vara omöjligt är det bättre att undvika de situationer där man vet att det är svårt att stå emot.

Jag var ingen storshoppare tidigare (eller min man skulle nog ha en annan åsikt…) men för mig blev det lite utav ett reningsbad med mitt köpstopp. Märkte bl.a att det var mycket onödigt jag handlade, en hel del handlade om dåliga vanor, blev ännu mer uppmärksam på hur inriktat allt är på att vi ska köpa och konsumera – särskilt om man bor i en stad – och…hur mycket pengar man får över som man kan spara eller lägga på något vettigare. Bara det är ju ett grymt skäl att haka på utmaningen!

Lycka till!

Lycka till!

Post Navigation