det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the category “Kemikalier”

#veckanshållbara 22 – rengör som din mormor

Det här med husmorsknep har jag inte varit så intresserad av tidigare. Varför hålla på med citroner och ättika och annat trams när det finns starka, effektiva prylar att köpa i affären. Grumme såpa var det snällaste jag brukade använda, och det bara till golven och bara för att det doftade så gott. I takt med att jag blivit mer påläst och mer intresserad av att undvika ohälsosamma kemikalier så har mitt intresse väckts för de så kallade husmorsknepen. Oftast handlar det om att använda saker man har hemma i skafferiet. Alltså, som man var tvungen att göra innan någon kom på att man kunde tjäna pengar på att få folk att tro att de behövde köpa kemikalier för att det skulle bli RIKTIGT rent hemma. Så i den här #veckanshållbara har jag samlat några tips där allt man behöver använda är sådant som man ofta har hemma – och som är snällare mot miljön och ofta plånboken också.

  • Rengöra brand kastrull med sockerbit – det här lärde min man mig. Gnugga med sockerbit överallt där det bränt fast. Funkar väldigt bra. Kan behövas ett par bitar om det är mycket bränt och/eller en stor kastrull.
  • Avkalka kaffebryggaren/vattenkokaren med ättika – en del ättika + fyra delar vatten. Kör i bryggaren eller vattenkokaren en eller par gånger och den kommer blir ren.
  • Rengör micron med citron – ställ en skål med vatten och citronskivor i micron och kör på 600-700 watt i högst en minut. Torka ur och det ska bli rent – och lukta gott!
  • Ta bort dålig lukt med ättika – ställ ett fat med ättika i det rum/garderob/kyl som luktar illa, ättikan suger åt sig den dåliga lukten. Man kan också blanda i lite citron i ättikan.
  • Rengör kalkavlagringar på kakel, glas till duschkabin, fogarna mellan kakelplattor med ättika – detta universalmedel bland universalmedel kan man nästan testa till allt. I ovan nämnda fall kan du hälla på 24% ättika och ginda/gnugga så ska fläckarna försvinna.
  • Rensa avlopp med hett vatten och bikarbonat – prova att hälla i en ganska stor mängd hett vatten. Om det inte fungerar, kan du testa att lösa en kopp bikarbonat och en kopp salt i en kastrull med kokande vatten, och häll detta i avloppet.

Det här är några tips där jag testat några och i annat fall haft bekanta som provat. Alla med gott resultat. Det finns säkert tillfällen då inte ättika, citron, bikarbonat etc räcker till, men jag tycker alltid det är värt att prova innan man går loss på nåt rengöringsmedel där man knappt kan uttala innehållet.

Här, här och här finns mängder med fler tips. Rekommenderas!

images

#veckanshållbara 21 -testa en grön frisör

Jag har genom åren haft väldigt många olika sorters frisyrer och hårfärger, långt, kort, lockigt, brunt, rött, blont, vitt etc. Omväxling förnöjer är min devis. Jag kan ärligt säga att jag tills för ett par år sedan inte ägnade en tanke åt att det eventuellt inte var så nyttigt att slinga och färga som jag har gjort. Inte så nyttigt för håret eventuellt, dvs att det kunde slita på det, men inte att kemikalierna kunde gå in i kroppen. Men så hörde jag att man i Danmark avrådde gravida från att färga håret och då började jag reflektera lite mer. Eller rättare sagt, jag fick lite panik eftersom jag slingat håret när jag var gravid med vårt första barn. Jä-t förbannad var jag också eftersom Läkemedelsverket i Sverige INTE avrådde från det utan litade på att ”företagen varnar sina kunder sina kunder om det finns risker”. Jo tjena.  Så här skriver Läkemedelsverket FORTFARANDE på sin hemsida gällande hårfärgning och graviditet och ammning:

Läkemedelsverkets bedömning i dagsläget är att det inte finns någon särskild risk kring att färga håret när man är gravid och/eller ammar utöver den risk man löper att utveckla kontaktallergi. Det är visserligen inte särskilt väl undersökt i vetenskapliga studier vilken eventuell påverkan det kan ha på foster eller ammande spädbarn. Däremot finns det ett flertal studier som tyder på att upptaget av hårfärgerna till kroppen är mycket litet, så länge produkterna används på rätt sätt. Det säkraste är naturligtvis att undvika att färga håret under denna period i livet. Man kan minska exponeringen för hårfärger genom att färga slingor, eller att färga den yttre delen att håret. Då utsätts inte hårbotten för hårfärgerna i lika stor utsträckning som vid en ”totalfärgning”.

Kan det vara så att det finns starka påtryckningar bakom som gör att man fegar ur här i Sverige…? Heja Danmark! I alla fall. Eftersom jag under nästan ett års tid inte ens klippt mig kände jag att det kanske var dags att anta en mer civiliserad look när jag skulle börja jobba igen efter föräldraledighet. Eftersom jag bor i en storstad så finns det ju ett digert utbud av frisörer – och en hel del ekologiska sådana. Jag bad om tips bland vänner på Facebook, och i förra veckan var det dags. Det som är ekologiskt mellan frisörer skiljer sig säkert men i mitt fall så använder de ekologiska och helt naturliga produkter när de färgar och ljusar upp håret. Jag gjorde en uppljusning med hjälp av marockansk vulkanlera. Vill man göra mörkare så använder de örtfärger. Jag hade faktiskt inte så jättehöga förväntningar men jag blev SUPERnöjd! Mycket mer naturligt resultat än med kemisk färgning. Förutom att jag själv inte får i mig otäckheter så behövde inte heller frisören andas in och få i sig en massa sk*t. Så, genom att gå till en ekologisk frisör hjälper man inte bara sig själv och planeten, utan man bidrar också till att detta skrå kan hålla sig friska. Förhoppningsvis kommer normen att vara eko inom några år.

Hit gick jag.

images

#veckanshållbara 19 – skippa tvättmedlet

Som bekant så är jag inte så förtjust i kemikalier och konstgjorda medel, går det att hitta något som är snällare mot miljön så använder jag hellre det. I alla fall vill jag testa och se resultatet. Nu har turen kommit till något vi som småbarnsfamilj gör väldigt ofta – tvättar kläder, lakan, blöjor etc. Vi har förstås alltid köpt tvättmedel märkta med Svanen eller Bra miljöval (finns det ens något annat på marknaden?) men även dessa är ju syntetiska och innehåller ämnen som inte känns så bra att släppa ut i avloppet. Jag är inte så säker på reningsverken alltid klarar av att fånga upp alla de här ämnena utan jag kan tänka mig att en del kommer ut orenat i våra vattendrag. Det har jag inte något belägg för utan det är mer en misstanke från min sida. I alla fall. Jag hörde för ett par år sedan talas om tvättnötter. Läste lite kommentarer från tvättnötsfrälsta men blev inte lockad själv. Kändes som en flumprodukt och det kunde väl aldrig tvätta bättre än vårt vita frätande pulver! Men häromsistens när jag var och handlade så fanns det en påse tvättnötter på hyllan och den åkte ned i korgen. Några tvättar senare – både 40 och 60 grader och färg och vitt – så är jag om inte frälst så i alla fall väldigt glad att jag testade och övertygad om att jag gjort ett bra val.

Men vad är nu tvättnötter? Ja, det är egentligen frukten från trädet/växten Sapindus där frukterna/nötterna torkats. De här träden växer lite varstans i världen, bland annat i Indien, Himalaya, Brasilien. De innehåller saponiner vilket är ett naturligt ämnen som funkar på samma sätt som tensider som man hittar i vanliga tvättmedel. Saponinerna löses ur skalet och gör vattnet mjukare så att smutsen löses upp.

Varför använda tvättnötter? För att det är helt naturlig produkt som är skonsam mot både kropp och miljö. Passar ypperligt för den som t.ex har allergi och/eller astma. Det är som sagt en frukt och ingen nöt egentligen så nötallergiker kan andas ut. Det ska dessutom vara billigt per tvätt. jag har inte haft mina så länge att jag kan skriva under på det men när jag kollat priser på nätet så är jag benägen att tro på det.

Hur används tvättnötter? Man tar 3-6 nötter och lägger i en tygpåse (följer ofta med förpackningen) som man sen lägger in i tvättmaskinen. När nötterna tappat sin glans, kanske efter 3-5 tvättar lägger man dem på komposten.

Något negativt måste det ju finnas? Efter min relativt korta relation med nötterna så är jag bara positiv och har inte hittat något negativt. Jag har läste en hel del på nätet om vad folk tycker och de allra flesta är jättenöjda. Men jag har listat några saker här som jag stött på:

  • Vittvätt kan ibland behöva något NATURLIGT blekmedel för att bli helt ren –  Jag antar att det är hårt smutsad tvätt det handlat om.
  • Lång resväg för nötterna – Ja de växer ju inte i grannens trädgård men var är de vanliga tvättmedlen tillverkade? Förmodligen inte närproducerade. Det finns också de som säljer tvättnötter som skriver ut att de fraktats med båt och det är ju i alla fall bättre än flyg…
  • Det finns ett test som Råd och Rön gjorde 2011 som sågade nötterna och sa att vanligt vatten tvättade bättre än dem. Jag har inte riktigt kunnat läsa hur testet gick till men jag är lite skeptisk, det finns i alla fall väldigt många fler som vittnar om att det funkar hur bra som helst!

Här kan man läsa mer om tvättnötter samt köpa. Det finns många märken i varierande prisklass. Jordklok Tvåleriet Grön gåva

Övrigt. Man kan använda tvättnötter till all möjlig tvätt, det är bara att googla recept och tips. Jag har t.ex ett schampo gjort på tvättnötter vilket jag kanske kommer skriva om i ett annat inlägg.

Go nuts!

untitled

#veckanshållbara 16 – håll koll på mikroplasterna

Att det finns skräp i våra hav är ingen nyhet. och plast är en stor bov. 6,4 miljoner ton (!) förorenar vi människor haven med, VARJE år. 70% sjunker, 15% sköljs upp på stränderna och 15% flyter runt i de fria vattenmassorna. Kanske har du hört talas om de så kallade plastöarna – ansamlingar av plast där de stora havsströmmarna möts och kan vara flera kvadratkilometer stora. Plasterna och skräpet kommer förstås från olika källor, det jag tänkte belysa idag är de 40 ton mikroplaster som sköljs ut i Östersjön varje år och som kommer från kroppsvårdsprodukter. Plast i kroppsvårdsprodukter, men VARFÖR liksom? Ja t.ex används mycket små plastpartiklar i peeling/skrubbkrämer för att just få den skrubbande effekten. Men mikroplaster används också i duschkräm, rakgel, mascara, tandkräm, foundation, fotkräm m.m. Men varför är det ett problem med de här plasterna, de är ju så pyttepytte så det kan väl inte spela nån roll? Jo, de är ett jätteproblem och värst är de minsta partiklarna. De slinker igenom reningsverkens filter och sköljs sen ut i våra vattendrag. Mikroplasterna uppfattas sen som mat av plankton och bottenlevande musslor och vandrar sen genom hela näringskedjan, där vi människor finns i toppen.  Just ja, mikroplasterna drar gärna till sig olika miljögifter som finns i haven också, så förutom mumsig plast så får man också i sig en härlig cocktail av gifter. Kan det bli trevligare?

Tipset är alltså att kolla igenom badrumsskåpet och rensa ut samt kolla innehållsförteckningen på nya produkter. Det här är orden som avslöjar om det finns plast i produkten:

Polyeten (PE)

Polyetentereftalat (PET)

Polypropylen (PP)

Polyvinylklorid (PVC)

Polystyren (PS)

Polyvinylacetat (PVAc)

Polymetyl-metakrylat (PMMA)

Polytetraflouretylen (PTFE)

Kolla även dessa ord, finns de med på förpackningen är rekommendationen att skippa den.

• microspheres
• micro-beads
• balls
• beads
• spherulites
• spherules
• polymer spheres
• microcrystals
• granules

Om du vill läsa mer: Rapport från Naturskyddsföreningen, artikel från DN, #plastriot  , beat the microbead

Mikroplaster

PS: Fleecekläder är också en stor bov, släpper stora mängder plastpartiklar vid tvätt. Bäst är att undvika såklart (finns ullfleece istället t.ex), i andra hand köpa second hand som redan är tvättat, i tredje hand tvätta fleecen så lite som möjligt DS

#veckanshållbara 15 – möt vintern i giftfria kläder

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av ”funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det. men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen.

Vad man enligt mig och t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av flourkarboner i sin impregnering. På sin hemsida skriver dem att det är ofarligt och ett bra ämne (min tolkning) men jag kan inte se hur man ska kunna välja en sån jacka med fortsatt rent miljösamvete.

Läs på och gör ett medvetet val, det är allt jag har att säga.

PS: Det blev en Fjällräven för mig DS

Gilla!!

Proaktiva kedjor (och människor såklart!) som gör mer än de ”måste” – i det här fallet mer än vad lagen kräver – gör mig väldigt glad. Heja Apoteket som är kloka och använder försiktighetsprincipen vad gäller s.k cykliska silikoner som finns i många hudvårdsprodukter. Inte förbjudna men under utredning. Dessutom ekonomiskt incitament för människor att lämna in sina dåliga produkter. Skönt att det finns vissa glädjeämnen i kemikalieträsket. 

 

#veckanshållbara 13 – välj solkräm med omsorg

Trots att solen till för stor del lyst med sin frånvaro i maj så är det ju ändå juni nu och kanske dags att tänka på solskydd. Förra året var första gången jag läste på lite innan jag skulle köpa solkräm, både till mig själv och dottern. Jag hade väldigt dålig koll innan och gick bara på pris och solskyddsfaktor. När jag läste på lite så lärde jag mig att solkrämer skyddar antingen med kemiskt eller fysikaliskt filter. Kemiskt filter fungerar som så att den går ned i huden och innehåller molekyler som fångar upp UV-strålningen och omvandlar den till ofarlig strålning. Fysikaliskt filter lägger sig ovanpå huden och innehåller någon typ av partiklar, till exempel titanoxid, som reflekterar bort strålningen. Personligen tycker jag numera att det känns läskigt med något som går ner i huden och föredrar därför fysikaliska filter. Man får liksom ta att man ser lite lätt spöklik ut…Sen en annan väldigt viktig sak är att flera krämer innehåller så kallade nano-partiklar, dvs så små partiklar att de kan gå igenom huden och in i kroppen och skada celler. Riktigt creepy och någonting att absolut undvika! Tyvärr är de tester man oftast ser för solkrämer ”bara” inriktad på hur väl de skyddar mot solen (såklart viktigt också!) samt doft och konsistens (helt oviktigt egentligen). Men, jag lyckades hitta en länk till ”Forbrukerrådet” i Norge som gjort ett test av 35 av årets solkrämer, där många säljs i Sverige också. De har testat tre saker: Hormonstörande ämnen, Allergiframkallande parfymämnen samt Nanopartiklar. Av dessa 35 är det bara 11 som får grönt ljus. Rätt kasst alltså. Det mest alarmerande är att också solkrämer för barn inte blir godkända. Det känns kort sagt för jä-igt att man som konsument måste vara så oerhört påläst för undvika att få i sig en massa skit. Till exempel så får en storsäljare som Nivea Sun Lotion från Beiersdorf underkänt på samtliga punkter. Här hittar du länken till testet.

Själv gillar jag Eco cosmectics Baby & Kids SPF 50 till dottern – ekologiskt, fysikaliskt filter och innehåller inte nanopartiklar. Själv köper jag Maria Åkerbergs solkrämer – ekologiskt, fysikaliskt filter och inga nanopartiklar.

Njut av solen men kolla alltså gärna upp vad solkrämen innehåller!

Men hur svårt kan det vara?

Såg nedan debattinlägg i veckan om att minska kemikalierna i vår vardag, oerhört välkommet och man kan bara hoppas att det kan komma mer förbud och regleringar inom detta område.  

 

Jag har skrivit flera inlägg tidigare om det här för det är få saker som kan stressa mig som just vetskapen om att det finns så många kemikalier runt om oss, där ingen riktigt vet exakt hur de påverkar oss, och även för de ämnen där man vet så räcker nuvarande lagar och regler inte till för att skydda oss från exponering. Det man i alla fall vet är att det viktigaste är att skydda barnen från onödig exponering. Som jag skrivit om tidigare så har Naturskyddsföreningen tagit fram ett fantastiskt bra material som hjälp och guide, och där målgruppen bland annat är förskolorna. Jag sitter med i ett förskoleråd med andra föräldrar och har efterlyst nån slags actionplan för att rensa ut dåliga och farliga ämnen från förskolan där vår dotter vistas. Sen 2013 när jag lyfte det första gången har det inte hänt särskilt mycket om jag uttrycker mig snällt. Jag vet ju att det finns rätt mycket att fokusera på gällande förbättringar inom förskolan, och vissa saker förstår jag att det är svårt att åtgärda snabbt. Men när det finns checklistor och annat material framtaget redan och man bara behöver avsätta några timmar för inventering och utrensning, hur svårt kan det vara att bara GÖRA? I julas blev jag dock tillfrågad m jag ville sitta ledningen referensgrupp inom kommunen då det äntligen tillsatts en arbetsgrupp för ”En giftfri förskola” i Solna. Äntligen!! Men jag blev rätt besviken för det visade sig att man bara skulle ta fram en slags icke-tvingande lathund med råd till alla förskolor, typ tänk på det här. Men inget om deadlines när saker skulle vara klart och listan täckte heller inte alla områden. Det är ju bra att något händer och en lathund är ju bättre än inget men varför inte göra något ordentligt och låta det – ve och fasa – kosta några kronor extra. Hur svårt kan det vara i en rik kommun som Solna? Jag kan bara titta avundsjukt på grannkommunen Sundbyberg där man som första kommun i landet tagit fram en strategi och åtgärdsplan med tydliga deadlines, grundat på Naturskyddsföreningens material. Go Sumpan! Ni har verkligen fattat att barnen är allas vår framtid.

#veckanshållbara 9 – ett giftfritt barnrum

Jag skrev förra året ett inlägg om hur jobbigt det är ibland att bli medveten om någonting. Detta någonting jag syftade på då var hur omgivna vi är av kemikalier, de finns även där man inte trodde att de skulle finnas. Det läskigaste med detta är att ingen egentligen vet vad den här cocktailen av kemikalier/gifter gör med oss. Och när vi vet och det lyckas gå igenom ett förbud för kemikalie X då är kemiindustrin snabb att ta fram kemikalie Xx som då inte är densamma, alltså inte förbjuden, men i sin karaktär är likadan och lika ”farlig” för oss. Bisfenoler är ett sådant exempel, bisfenol A (BPA) är t.ex från den 1 mars 2011 förbjudet i nappflaskor i hela EU och i Sverige finns sedan juli 2013 ett förbud mot bisfenol A också i matförpackningar för barn upp till 3 år, men bisfenol S och F som verkar på liknande sätt är inte det och skulle alltså kunna användas istället. Det är ju lätt att bli lite lätt panikslagen vid tanken på detta. Men vad gör man då som vanlig konsument i denna djungel av konstiga ord och beteckningar som är helt omöjliga att hålla reda på? Jag tycker som vanligt att det bästa är att läsa på lite och bli mer medveten så man i alla fall kan undvika de värsta fällorna. Som en lite hjälp och puff på vägen i att minska på kemikalierna vi utsätts för handlar veckan hållbara tips om att plastbanta barnrummet. Små barn är extra utsatta och därför känns det viktigast att börja där. Naturskyddsföreningen som jag alltid lyfter fram för de gör så mycket bra, drog 2013 igång operation ”Giftfri förskola” som handlar som det låter om att få bort gifter och kemikalier från landets förskolor (det här ska jag skriva om specifikt för kommunen jag bor i i ett annat inlägg). Det finns en massa bra material och checklistor på deras hemsida och det är från dem jag tagit tipsen.

Giftsanera barnrummet

Gallra bland plastleksakerna

Rensa bort mjuka plastleksaker som bollar, badankor, dockor och små plastfigurer. Det som gjort plasten mjuk är ofta ftalater som misstänks kunna störa hormonsystemet. Just den här sortens kemikalier är barn extra känsliga för. Gallra samtidigt ut leksaker som luktar plastigt eller känns lite kladdiga eller hala när du tar i dem

 Nobba lek-elektronik

Plocka bort gamla mobiler, uttjänta tangentbord och annan elektronik som hamnat i leksakslådan. Prylar som inte är tillverkade för att vara leksaker har inte lika hårda miljökrav som äkta leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen. Detta gäller särskilt gammal elektronik. 

Skippa skumgummi

Undersökningar visar att prylar av skumgummi ofta innehåller bromerade flamskyddsmedel. Rensa bort. 

Låt barnen gosa giftfritt

Tvätta nyinköpta gosedjur innan de får barnens kärlek. Passa på att tvätta annan nyinköpt textil också.

Låt barnen slumra sött

Hitta alternativ till sovmadrasser med skumgummi eller PVC-överdrag. Tvätta nyinköpta frottéöverdrag, kuddar, filtar och lakan.

Superviktig städning

Städningen i barnrummet är viktig eftersom många av miljögifterna samlas i dammet där barnen leker. Särskilt de minsta barnen får i sig miljögifter via dammet. Dammtorkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Det ska göras när barnen inte är i lokalerna eftersom dammet rörs runt i luften under städningen. Ett snabbt korsdrag när man städar är heller inte fel.

Heja heja!

#veckanshållbara 8 – antibakteriellt nys

Pinsamt vad långt det blivit mellan inläggen! Tvåbarnschock, husköp, lägenhetsförsäljning, distansplugg har liksom knockat mig lite. Jag kanske får börja köra #månadenshållbara istället…Men här kommer i alla fall ett tips inför kanske en stundande träningsvår och sommar!

Byt ut s.k antibakteriella träningskläder mot de i naturliga material, t.ex ullkläder.

Det här är ingen ny nyhet utan var rätt så mycket på tapeten för ett par år sedan. Ändock kan det vara läge att påminna om det för det är en viktig handling, särskilt om man konsumerar en del träningskläder. Det handlar alltså om att en hel del klädesproducenter gillar att preparera sina kläder med antibakteriella ämnen (biocider) för att kläderna inte ska lukta svett – VE & FASA – när vi svettas. Vanliga antibakteriella ämnen/biocider är triclosan och silver som båda är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Det som händer är alltså att vid varje tvätt som försvinner de här giftiga ämnen ut med tvättvattnet och kan inte fångas upp av reningsverken utan kommer sedan ut i våra vattendrag. Och där blir de kvar. Hur kan man känna igen de här kläderna då? Ja, de är ofta märkta med ”anti-odeur”, ”for lasting freshness”, ”antibakteriellt”, ”hygienic protection” eller liknande, står det så kan man bli lite misstänksam. Sedan hösten 2013 måste dock kläder som har ett så kallat ”biocidpåstående”, likt de jag angav ovan, märkas med följande information:

– varan innehåller (åtminstone en) biocidprodukt, t.ex silver
– ändamålet med behandlingen
– namnet på det ingående aktiva ämnet
– namnet på det nanomaterial som ingår, om det är tillämpligt
– relevanta bruksanvisningar och eventuella nödvändiga försiktighetsåtgärder.

Jag förnyade själv nyligen träningsgarderoben med ett par nya löpartights + jacka eftersom jag nött ut de gamla (som f.ö säkerligen innehållit en massa sk*t och dessutom luktade så också efter några års användning) och satsade då på kläder i ull. Ull är f.ö mitt nya favvo-material – varmt när det ska vara varmt, svalt när det ska vara svalt och resistent mot lukt och så är det ju helt naturligt. Merinoull som träningskläderna var gjorda av ska tydligen vara naturligt antibakteriellt. De var gryyyymt sköna också. Kan det bli bättre?

Post Navigation