det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the category “Återvinning/återanvändning”

#veckanshållbara 18- byt ut dåliga värmeljus

Det här tipset fanns med i det om att fira en klimatsmartare jul men känns så enkelt (?) och viktigt att det förtjänar en egen #veckanshållbara! Det handlar om ljus. Vi svenskar älskar att tända levande ljus. Närmare 300 miljoner värmeljus eldar vi upp per år. Kanske inte konstigt när vi kurar inomhus uppåt ett halvår per år. 300 miljoner värmeljus är sjuuuukt många, särskilt om man eldar med miljö – och hälsovådliga ljus. Det är skillnad på ljus och ljus nämligen. De riktigt dåliga är gjorda helt eller delvis av paraffin. Paraffin sägs avge cancerogena ämnen vilket inte är så nyttigt att andas in så att säga. Miljömässigt är de också riktigt kassa då paraffinets ursprung är fossil olja vilken som bekant bör stanna i marken och inte eldas upp för att vi ska kunna mysa lite extra. Tipset är alltså att köpa ljus gjorda av 100% stearin. Stearin är gjort av vegetabiliska eller animaliska fetter. Problemet är att det ofta inte står på förpackningen om ljusen är gjorda av paraffin. Dock, det jag tycker mig ha märkt är att om det INTE står något på förpackningen så är det paraffin, är ljusen gjorda av 100% stearin så står det också det. Jaha, men det var ju ett enkelt tips – köp bara värmeljus där det står 100% stearin på. Ja, gör man det så har man gjort en insats för miljön – och hälsan. Men det finns ytterligare ett par saker som man kan tänka på.

Värmeljus är ju gjorda i aluminiumformar. Aluminium kräver oerhört mycket energi för att framställas, plus att återvinningen av dem är komplicerad. Ni har kanske hört att man ska komma ihåg att peta bort den lilla metallbiten i aluminiumkoppen innan man slänger den i metallåtervinningen. Hur många av dessa 300 miljoner ljus tror ni det görs på…Förmodligen bara en bråkdel. Men nu en ännu värre sak. Sedan i våras är det tydligen ändrade direktiv gällande värmeljusen, nu ska de nämligen INTE ALLS slängas i den vanliga återvinningen (läs mer om varför här). Man får vända sig till sin kommun för att få reda på vad man ska göra med dem. Kommer gemene man orka göra det? Knappast. Därför blev jag så glad när jag hörde talas om världens första miljömärkta värmeljus – Reluminus. Det är alltså värmeljus där koppen är gjord av eldfast glas och man lägger i en s.k refillpuck av stearin (såklart!). När ljuset brunnit upp så fyller man alltså på med en ny refillpuck. Så genialt! Ljusen finns bl.a på Clas Ohlson men även hos andra återförsäljare. De är självklart dyrare än Ikeas multipack med konventionella ljus men SÅ mycket bättre för miljön.

Sen den sista saken som man kan tänka på om man vill köpa rena stearinljus. Väldigt många producenter av stearinljus använder sig av palmolja. Alltså SUCK!! Som jag skrev om här så ska man absolut undvika produkter med palmolja. Det jag har läst mig till är att Liljeholmens, Delsbo Candles samt ovan nämnda Reluminus INTE använder palmolja så välj gärna dessa.

Så mycket att tänka på, och jag som bara ville tända ett litet ljus och mysa…

 

Stockholmare dåliga på sopsortering 

Som vanligt bra ämnen som lyfts i DN under ”Världen ställer om”. Ställer om när det kommer till sopsortering verkar det vara si och så med här i länet, särskilt  i vissa kommuner t.ex Stockholm. Tycker själv att det är lite vanskligt att jämföra på det sätt man gör här, dvs  antal kilo återvunnet per person, det beror ju helt på hur mycket som konsumeras per person. Nåväl. Poängen är att vi alla med all säkerhet kan bli bättre på sopsortering. Jag har väldigt svårt att se hur man som bor häromkring – eller egentligen i valfri tätort – kan sakna möjlighet att sopsortera. Vilket antyds vara ett problem i den här artikeln. Dock behöver man ju förmodligen förflytta sig och bära påsar någon gång i veckan samt ev ha det lite trångt under diskbänken. Men det är kanske ”umbäranden” att leva med om man nu tycker att det är viktigt att hushålla med jordens resurser, för det gör man väl…? Tydligen är det också många som fortfarande lever i tron att inget återvinns utan alla sopor blandas i en och samma hög efter hämtning.VARFÖR skulle pengar läggas på alla dessa sopsorteringskärl och hämtningar om det sen bara var för att blandas ihop igen? Då får man väl ändå vara mer än lovligt konspirationsteoretisk.  Passar på att puffa för en tidigare #veckanshållbara i just detta ämne.

#veckanshållbara 14 – välj tygblöjor

Att ge råd när det kommer till barn är lite minerat område. De allra flesta föräldrar vill självklart alltid sina barns bästa och gör så gott de kan efter förutsättningarna. Ofta känns livet med småbarn rätt hektiskt, särskilt om båda jobbar och man också försöker sig på att ha något slags liv utanför hemmet och jobbet. Då är det enkelt att välja de lösningar som sparar tid och som upplevs som smidiga. När också normen är synonymt med ”den enkla vägen” så kan det krävas väldigt mycket att göra annorlunda. Blöjor är en sån sak. När vi fick vårt första barn så fanns det inte på kartan att vi skulle ha något annat än engångsblöjor; det tipsades inte om det i de ”saker-att-köpa-till-bebisen”-listor vi läste och så fick man ju start-kit med engångsblöjor på BB från…just ja, SCA som tillverkar Libero så att man säkert inte skulle slippa undan. Jag minns att jag var helt chockad i början över MÄNGDEN av blöjor som gick åt och som fyllde soppåse efter soppåse. Jag mådde rätt illa över det första veckorna, tills jag var så indoktrinerad att jag inte brydde mig nämnvärt längre. ”Alla andra” gjorde ju samma sak så då hade man ju ryggen fri…Så var det där med att ta sitt eget ansvar. I alla fall. Nu till barn nummer två tänkte jag att vi skulle testa tygblöjor. Jag fick lite tips och pepp från en kompis som använt tygblöjor till alla sina barn. Det lät ju inte så svårt! Och nu efter åtta månader så kan jag säga att det är mycket enklare än vad jag trodde! Vi är inte rabiata utan använder engångsblöja på natten samt ibland när vi är mycket på språng eller de gånger vi inte hunnit tvätta. Vi har testat två olika varianter, en från Imse Vimse som ser ut som en ”vanlig” blöja (kan köpas här) sen en knytblöja från Disana (kan köpas här), båda i ekologisk bomull.  Över dem använder vi blöjbyxor i ull. Några av mina reflektioner hitintills:

På plus-kontot:

  • Väsentligt mindre sopor
  • Billigare
  • Bättre för huden (i alla fall barn2 vs barn1)
  • MYCKET bättre miljösamvete

På minus-kontot:

  • Behöver byta oftare då blöjorna faktiskt blir blöta
  • Ibland meckigt vid No 2, kräver nånstans att skölja av blöjan.
  • Tar något mer tid vid blöjbytet då man först ska på med blöjan och sen en blöjbyxa utanpå det.

Nu är jag övertygad om att tyglöjor är det bästa för miljön jämfört med engångsblöjor. Så länge man tvättar vid hyfsat full maskin och hängtorkar blöjorna. Brukar tänka på om vi alltid skulle använda engångstallrikar istället för porslinstallrikar, jämförelsen haltar något men visst känns det helt bizarrt om engångstallrikar skulle vara normen? Jag har ändå försökt hitta livscykelanalyser för tygblöjor vs engång och det är inte helt enkelt. Det finns en jämförande studie från 2004 som utfördes på uppdrag av Råd&Rön och Naturskyddsföreningen. Den visar att tygblöjor har överlägset minst miljöpåverkan och tygblöjor är också vad Naturskyddsföreningen rekommenderar ur miljösynpunkt.

Fortfarande inte övertygad?

  • Ett barn använder ca 5000 blöjor (!) räknat som 2000 blöjor per år och på 2,5 år
  • Vikten för dessa blöjor ligger runt 200 kg
  • Kostnaden för blöjorna per barn är ca 10 000-12 000 kr. Tygblöjor till ett barn, som sen kan återanvändas av syskon eller faktiskt säljas vidare, kostar kanske 1000-2000 kr beroende på märke och antal förstås.

Så, väntar du barn eller har barn i blöjåldern våga testa tygblöjor. Jag tror inte du kommer att ångra dig!

Tygblöjor

Avd goda nyheter 

Allt är ju inte nattsvart när det handlar om miljön, ibland måste man uppmärksamma de goda nyheterna också. Läste nyss att återvinning av plast, metall och papper ökat mellan 3-10% här i Solna. Det sparar resurser motsvarande 10 836 träd, 3,87 L olja/person samt växthusgaser som motsvarar årsförbrukningen av bensin för 725 personbilar. Heja oss! 

 

Post Navigation