det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the month “januari, 2016”

Ett grönare, skönare år.

En annan bloggare – Hållbara handlingar – och jag har utmanat varandra inför det här året. Utmaningen ligger i att minst halvera köttkonsumtionen. Vinnaren är redan korad och det blir – tadaa – Klimatet. Det beror ju i och för sig på vilket sorts kött man äter och vad man väljer att dra ned på. Passar därför på med ett nygammalt tips, att gå in på Köttguiden (som nu verkar ingå i WWFs sfär men som tidigare var en fristående guide) och kolla vilka typer av kött som t.ex är bättre och sämre för klimatet, biologiska mångfalden, djurhållning m.m. Mycket bra är den tycker jag. Nåväl. Vi har ju sedan tidigare gjort rätt stora förändringar i kosten, såtillvida att vi äter mer vegetariskt, mindre och bättre kött, 95% ekologiskt men jag känner ändå att det finns mycket kvar att göra. Framförallt vill jag bli bättre på att laga vegetariska rätter som går snabbt. Den som har lagat mat efter förskolehämtning vet exakt hur snabbt det måste gå, jäää-t snabbt helt enkelt. Nu tänkte jag bjuda på ett par recept som jag lagat senaste veckan som kanske inte är så snabba men vansinnigt goda, tycker jag. Eftersom jag inte är någon matbloggare eller hänger mig åt att instagramma alla saker jag stoppar i munnen så glömde jag naturligtvis att ta bild. Men jag kan försäkra att rätterna är värda ett försök. Here we go.

Überenkel grönkålssoppa (4 portioner)

ca 500 gr grönkål

7 dl vatten + buljongtärning

2 dl grädde (valfri sort jag gör på vispgrädde)

Så gör du:

  1. Skär bort grönkålsbladen från stammen. (Skriver ut det eftersom det inte stod i receptet när vi gjorde den här soppan första gången. Med resultatet att vi kokade den här j-a kålen i två timmar och stammen fortfarande var hård och omixbar….)
  2. Koka kålen några minuter i buljong och grädde.
  3. Mixa till slät soppa.
  4. Klar! Så sjukt enkel och makalöst god.

Gratinerade betor med chèvre eller feta och tryffelhonung (3-6 portioner beroende på om det är en ensamrätt eller tillbehör)

500 g betor – gul, röd och/eller polka (jag brukar blanda)

200g chèvre eller fetaost

50g valnötter

1 msk flytande honung

1 tsk tryffelolja

ev cs 20 gr tryffel (en halv typ)

Så gör du:

  1. Koka betorna tills de är mjuka. Skölj i kallt vatten och borsta eller gnugga sedan av skalet. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Klyfta betorna och lägg i ugnsform. Smula över osten (ta ev bort kanten på chèvren). Strö över nötterna (kan också sparas och hällas över innan servering om man inte gillar varma nötter). Gratinera mitt i ugnen i 15-20 min.
  3. Blanda honung och tryffelolja och ringla över. Riv eller hyvla ev över tryffel innan servering.
  4. Klart! Jag har gjort den ett par gånger nu med olika ostar. Andra gången lade jag på honungen och tryffeloljan redan innan betorna skulle in i ugnen. Tycker nästan det blev ännu godare. För övrigt älskar jag tryffel…

Vegobiffar med halloumi (4 portioner)

1 förpackning kikärtor (typ en sån här liten tetra från Zetas)

2 normalstora morötter

0,5 zucchini

2 strimlade salladslökar

150 gr halloumi

0,5 dl vetemjöl

1 ägg

2 tsk bakpulver

Så gör du:

  1. Skölj kikärtorna och mosa rätt grovt i en bunke.
  2. Riv morötter, zucchini, lök och halloumi. Blanda runt med kikärtorna, mjöl, ägg, bakpulver och salt
  3. Forma små biffar och stek på medelvärme några minuter på varje sida.
  4. Klart! Ätes t.ex med ugnsstekt potatis eller som hamburgare.

Jag är själv icke kapabel att följa ett recept utan det slutar alltid med att jag bytt ut minst en ingrediens, eller ändrat proportionerna eller på annat sätt gjort anarki (oftast för att jag inte tar mig tiden att läsa igenom receptet helt och hållet så det saknas nästan alltid nån ingrediens…). Så måttangivelserna är bara nån slags indikation och behöver inte följas till punkt och pricka, jag lovar att det kommer att bli gott ändå. Bon appétit!

Annonser

Ska du med och fiska lite plast?

Läste precis om en rapport som Ellen MacArthur Foundation gett ut. Det finns förmodligen en hög intressant -och skrämmande – fakta men det som gett mest rubriker är detta: år 2050 kommer det finnas mer plast än fisk i haven. Alltså. Sjukt. Vad håller vi på med egentligen? Varje år läcker 8miljoner ton plast ut i haven, som om en sopbil med plast skulle dumpas i haven VARJE MINUT…Prognosen är att efterfrågan på plast kommer öka med 400% till 2050. Idag återvinns 5% av all plast. Kanske ska påminna att plast i de allra flesta fall kommer från olja. Som måste förbli i marken för att vi ska nå klimatmålen. Ja, ni vet. 

Nu bestämde jag plötsligt för en ny utmaning för 2016. Jag ska se om det går att undvika att konsumera/köpa ny plast (från olja, det finns plast från förnyelsebara råvaror). Ger mig själv ett undantag och det är ekologisk frukt o grönt som alltför ofta är färdigpackat i plasttråg. Vet en sak som kommer kräva lite mer planering och det är plastpåsarna vid fruktdisken. Statusrapport kommer om ett tag!

Läs mer om rapporten här

På väg mot 1,5 ton?

När jag började blogga här för snart två år sedan så gjorde jag det för jag kände att det var dags att göra förändringar mot en hållbarare livsstil och jag vill skriva om det för att göra det svårare att komma undan. Man kan med fördel läsa mina första inlägg för att se hur ohållbart livet var och vilka förändringar jag sen bestämde mig för att göra. En sak jag gjorde var att gå in på Klimatkontot och mäta mitt klimatavtryck. Jag hade – om jag inte gjort något åt situationen – släppt ut hisnande 12,2 ton koldioxid det året, mycket beroende på flygresor i tjänsten som jag istället ersatte med tåg. I slutet av året mätte jag igen och facit blev istället drygt 6 ton. Nu kände jag att det var dags igen att göra en koll.

Såsom jag planerar det kommande året, hur mycket kommer jag att bidra till den globala uppvärmningen? Enligt Klimatkontot så landar jag på 5,2 ton. Faktiskt både glädjande och nedslående. Glädjande för att jag fortfarande inte tycker jag gjort några egentliga uppoffringar, särskilt inte i mitt vardagliga liv, och utsläppen är ändå lägre. Nedslående för att jag är medveten och gör aktivt många hållbara val och ändå hamnar jag drygt 3 ton över det som räknas som långsiktigt hållbart. Men skam den som ger sig! Nu är det nya friska tag för att komma närmare målet. Jag sa i min nyårshälsning att jag är sugen på att göra något radikalt åt vår familjs klimatpåverkan. Då gäller det att skära där det gör mest skillnad. I mitt fall – och jag skulle tippa på väldigt många andras är det resandet som orsakar mest utsläpp. Jag ser två saker som verkligen skulle göra skillnad och det är:

  • Inga flygesor. Självklart egentligen men trots alla mina goda föresatser så flög vi en gång tur och retur till Paris förra året. Att åka tåg med två små barn skulle innebära 3-4 byten och en restid på 24-25 timmar enkel resa. Helt enkelt inte görligt. Men faktiskt så är det ju ingen mänsklig rättighet att resa utomlands (även om jag nästan nästan tycker att se Paris är det 🙂 ) så får vi för oss att resa utanför Sveriges gränser igen så blir det med tåg.
  • Sälja bilen. Nja, det är inte riktigt sant eller bestämt men det är vad jag verkligen skulle vilja göra för att göra skillnad. Vi använder inte bilen i vardagen, dock ibland på helgerna för aktiviteter t.ex åka iväg till nåt skidspår med tre par skidor och skidpulka, eller hälsa på vänner som bor söder om stan (nästan världens ände…) eller åka till våra föräldrar ett par gånger per år som alla bor mellan 20-50 mil bort. Men främst använder vi den när vi ska åka till vår stuga en timme bort och där vi är var och varannan helg från april-september. Det går att åka kommunalt och nästan ta sig ända fram men med två byten och tredubblad restid. Skulle vi göra slag i saken så kommer vi inte kunna spendera lika mycket tid där och det svider vääääldigt mycket bara jag tänker på det. Å andra sidan är det ju en vansinnig lyx att ens kunna göra det valet och det är ju när det verkligen börjar bli fråga om jobbiga förändringar som man måste bita ihop. When the going gets tough… Ja, vi får se hur det blir med hela. Vi ska i varje fall radikalt minska antalet mil vi kör, nu ligger vi på cirka 1500.

 

Jag har ett par saker till att göra men de kommer i nästa inlägg. Hur planerar du att minska din klimatpåverkan under 2016?

Statusens påverkan på oss

Egentligen tycker jag inte alls om ordet status och vad det står för. Det klingar yta, rädsla för vad andra ska tycka och att inte lyssna på vad man själv vill. Jag tycker att vi människor snarare ska bli bättre på att lyssna inåt och strunta i vad andra personer har för åsikter om en. De människor jag beundrar allra mest är sådana som bryter normer, går mot strömmen och inte bryr sig om vad folk ska tycka. Jag tycker själv att jag är hyfsat obrydd på den fronten men sanningen är nog att jag omedvetet också påverkas av vad som är ”normalt” att göra, säga och tycka. Om de flesta människor man umgås med t.ex jobbar heltid, har barnen på förskola och bor i stan, då blir det lätt det självklara valet, trots att man egentligen har lust med nåt helt annat upplägg. När det kommer till att agera på ett ansvarfullt och hållbart sätt så tänker jag dock att det här med status kan hjälpa samhället i rätt riktning. Idag tycker jag mig se att det fortfarande är statusfyllt att ha mycket pengar, bo stort och flott, alltid ha det senaste vare sig det handlar om elektronik, kläder eller bil, resa mycket och gärna långt och där färdsättet självklart är flyg och ha Ett Viktigt och Utvecklande Jobb som tar mer än 40 timmar i anspråk. För att leva hållbart och inom planetens gränser är det snarare att ha mindre pengar då motsatsen starkt korrelerar med ökad konsumtion, bo litet, ha kvar grejerna länge och laga om det går sönder, i princip aldrig flyga och åka lite bil samt jobba mindre för hinna med LIVET. Och, det är min absoluta övertygelse om att status är på väg att bli just det hållbara alternativet. Att pendla med bil när det finns kollektivtrafik, köpa kläder och prylar du inte behöver och ta flyget kommer få folk att rynka på näsan och tänka ”men hur ointelligent och självisk får man bli!”. Och då är jag benägen att tycka att det här med status inte är så illa trots allt.

Tänk dig att…

…släppa ut koldioxid och andra klimatpåverkande gaser är reglerat och ransonerat ned på individnivå över hela världen. Utifrån en rättvisesynpunkt där vi rika med höga utsläpp och som bidragit mest till den globala uppvärmningen måste banta oss rejält för att fattiga ska kunna släppa ut mer under en tid för att komma ikapp.

Tänk dig att…

…det är lika naturligt att ha koll på dina koldioxidutsläpp och göra en utsläppsbudget, som det är att ha koll på dina pengar och göra en hushållsbudget.

Tänk dig att…

…du som svensk har en ransonerad utsläppsbudget vilken för 2016 är 1,5 ton koldioxid. Det ska täcka hela ditt leverne – bostad, mat, konsumtion, resor, ALLT.

Tänk dig att…

…du vill äta en 150 grams köttbit lagom till helgen men det går inte eftersom du tog en hamburgare i farten för ett par veckor sedan så nu ryms inte den i budgeten för veckan. Så du får ta en extra vegetarisk vecka för att få plats med köttbiten till ännu nästa helg.

Tänk dig att…

du vill åka ett par veckor till Thailand för lite sol och bad men den resan kostar runt 2,5 ton koldioxid bara för dig vilket kommer ta dig kanske tio-femton år att spara ihop till – förutsatt att du orsakar minimalt med andra utsläpp under den tiden.

Tänk dig att…

…folk tittar snett på dig om du köper nya saker istället för att laga eller köpa begagnat, använder bil när det finns kollektivtrafik eller går att cykla, flyger istället för att ta tåget.

Hur känns det att tänka dig att ovan exempel skulle vara verklighet?

Jag tror att det ligger närmare oss i tid än vad vi tror. Åtminstone bör det göra det om Sverige ska mena allvar med att bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i världen. Sådant förpliktigar.

Post Navigation