det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Archive for the month “oktober, 2015”

#veckanshållbara 15 – möt vintern i giftfria kläder

Sommaren känns avlägsen och hösten är här sen länge. Kanske är det dags att införskaffa ny höst/vinterjacka eller skor. Själv har jag varit tvungen att skaffa nya regnkläder och vinteroverall till dottern samt en regn/friluftsjacka till mig själv. Och som vanligt när man ska köpa nåt så måste man läsa på en massa vad de innehåller så man inte får en massa sk*i med sig hem. Those were the days när man bara kunde skaffa en jacka som var snygg och bekväm…Som jag skrev om även här så kan kläder innehålla en massa hemska ämnen som inte borde finnas där. När jag nu skulle köpa en ny jacka till mig själv så ville jag ha en av ”funktionstyp”, dvs bra när man rör på sig mycket och både är vattenavvisande, vindtät och andande. En typ av jackor som är rätt vanliga. Och en typ av jackor som kan vara riktiga miljöbovar. Det som främst kan vara dåligt med funktionsjackor är ytskiktet och impregneringen. Så kallade högflourerande ämnen (man hör också ofta perflourerande, polyflourerande eller flourkarboner, finns skillnader mellan dem men högflourerande är ett samlingsnamn) har tidigare använts i stor utsträckning för att göra tyger vatten- och smutsavvisande. Problemet med ämnena är att de inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Riktigt vidrigt med andra ord. Som vanligt när man kommer till kemikaliesoppan så finns det en rad olika, alla mer eller mindre hemska. PFOS heter ett som är förbjudet inom EU sedan 2008 men istället för det så har det kommit andra bokstavskombinationer som i princip är samma hemskheter. Eftersom högflourerande ämnen antingen aldrig bryts ner eller bryts ned mycket långsamt så hittar man dem i princip överallt. I isbjörnar i Arktis, kräftor i Ishavet, i blodet på alla oss svenskar, överallt. De förs över till ofödda barn via moderkakan så ingen kommer undan. Nu är det inte bara från kläder ämnena kommer utan t.ex brandskum är också en väldigt stor skurk. (dricksvatten på olika håll i Sverige är förorenade av högflourerande ämnen, läs mer här). Jag skulle kunna skriva massor mer om det här men jag tror att den här infon räcker.

Vad ska man göra då? Ja, som vanligt vara en frågvis konsument och fråga återförsäljare och producenter om hur jackan är gjord och vad den är impregnerad med. Fråga särskilt efter eller kolla på hemsidor för olika märken om jackan innehåller flourkarboner. När jag nu gjorde lite efterforskningar inför mitt jackköp så valde jag till slut mellan en från Didriksons och Fjällräven där Fjällräven helt har slutat med flourkarboner i sin tillverkning och Didriksons i princip helt slutat med det. men det finns också andra märken som fasat ut dessa ämnen.

Vad man enligt mig och t.ex Naturskyddsföreningen ska undvika att välja är Gore-Tex vilka använder sig av flourkarboner i sin impregnering. På sin hemsida skriver dem att det är ofarligt och ett bra ämne (min tolkning) men jag kan inte se hur man ska kunna välja en sån jacka med fortsatt rent miljösamvete.

Läs på och gör ett medvetet val, det är allt jag har att säga.

PS: Det blev en Fjällräven för mig DS

#veckanshållbara 14 – välj tygblöjor

Att ge råd när det kommer till barn är lite minerat område. De allra flesta föräldrar vill självklart alltid sina barns bästa och gör så gott de kan efter förutsättningarna. Ofta känns livet med småbarn rätt hektiskt, särskilt om båda jobbar och man också försöker sig på att ha något slags liv utanför hemmet och jobbet. Då är det enkelt att välja de lösningar som sparar tid och som upplevs som smidiga. När också normen är synonymt med ”den enkla vägen” så kan det krävas väldigt mycket att göra annorlunda. Blöjor är en sån sak. När vi fick vårt första barn så fanns det inte på kartan att vi skulle ha något annat än engångsblöjor; det tipsades inte om det i de ”saker-att-köpa-till-bebisen”-listor vi läste och så fick man ju start-kit med engångsblöjor på BB från…just ja, SCA som tillverkar Libero så att man säkert inte skulle slippa undan. Jag minns att jag var helt chockad i början över MÄNGDEN av blöjor som gick åt och som fyllde soppåse efter soppåse. Jag mådde rätt illa över det första veckorna, tills jag var så indoktrinerad att jag inte brydde mig nämnvärt längre. ”Alla andra” gjorde ju samma sak så då hade man ju ryggen fri…Så var det där med att ta sitt eget ansvar. I alla fall. Nu till barn nummer två tänkte jag att vi skulle testa tygblöjor. Jag fick lite tips och pepp från en kompis som använt tygblöjor till alla sina barn. Det lät ju inte så svårt! Och nu efter åtta månader så kan jag säga att det är mycket enklare än vad jag trodde! Vi är inte rabiata utan använder engångsblöja på natten samt ibland när vi är mycket på språng eller de gånger vi inte hunnit tvätta. Vi har testat två olika varianter, en från Imse Vimse som ser ut som en ”vanlig” blöja (kan köpas här) sen en knytblöja från Disana (kan köpas här), båda i ekologisk bomull.  Över dem använder vi blöjbyxor i ull. Några av mina reflektioner hitintills:

På plus-kontot:

  • Väsentligt mindre sopor
  • Billigare
  • Bättre för huden (i alla fall barn2 vs barn1)
  • MYCKET bättre miljösamvete

På minus-kontot:

  • Behöver byta oftare då blöjorna faktiskt blir blöta
  • Ibland meckigt vid No 2, kräver nånstans att skölja av blöjan.
  • Tar något mer tid vid blöjbytet då man först ska på med blöjan och sen en blöjbyxa utanpå det.

Nu är jag övertygad om att tyglöjor är det bästa för miljön jämfört med engångsblöjor. Så länge man tvättar vid hyfsat full maskin och hängtorkar blöjorna. Brukar tänka på om vi alltid skulle använda engångstallrikar istället för porslinstallrikar, jämförelsen haltar något men visst känns det helt bizarrt om engångstallrikar skulle vara normen? Jag har ändå försökt hitta livscykelanalyser för tygblöjor vs engång och det är inte helt enkelt. Det finns en jämförande studie från 2004 som utfördes på uppdrag av Råd&Rön och Naturskyddsföreningen. Den visar att tygblöjor har överlägset minst miljöpåverkan och tygblöjor är också vad Naturskyddsföreningen rekommenderar ur miljösynpunkt.

Fortfarande inte övertygad?

  • Ett barn använder ca 5000 blöjor (!) räknat som 2000 blöjor per år och på 2,5 år
  • Vikten för dessa blöjor ligger runt 200 kg
  • Kostnaden för blöjorna per barn är ca 10 000-12 000 kr. Tygblöjor till ett barn, som sen kan återanvändas av syskon eller faktiskt säljas vidare, kostar kanske 1000-2000 kr beroende på märke och antal förstås.

Så, väntar du barn eller har barn i blöjåldern våga testa tygblöjor. Jag tror inte du kommer att ångra dig!

Tygblöjor

”Världen ställer om”

Glädjande har DN idag inlett en satsning på att skriva om klimatet och vägen fram till klimatmötet i Paris. Under vinjetten ”världen ställer om” ska de ta upp frågor om klimatet beskriva dem, förmodligen så att ”gemene man” kan ta till sig det. Jag hoppas de kan nå fler än de redan frälsta och få fler att agera för klimatet.  

 

Post Navigation