det hållbara livet

om miljö, hälsa, mat och annat livsviktigt

Äta bör man…

Det här inlägget ska handla om mat som en del i min bantningskur, CO2-bantning och inget annat om någon skulle ha missat det. Jag tycker dock att mat är svårt att skriva om för det väcker så mycket känslor hos människor. Det finns så mycket dåligt samvete just kring mat; man äter för mycket, för lite, för ofta, för sällan, för dåligt, för lite fett, för mycket fett.  Och så kommer det en ny diet vartannat år som skapar någon slags masspsykos och som ”alla” hänger på i några månader samtidigt som det självklart ska krängas minst 25 kokböcker i ämnet som man måste ha annars dör man, typ. Tills nästa diet dyker upp runt hörnet. Samma sak med mattrender – surdegsbak, korvstoppning, ölbryggning och allt vad det nu är som är hett för stunden, hett tills trenden nått från Hornstull till den s.k Stora Massan och kokboksförsäljningen peakat. Personligen är jag helt totalt ointresserad av dieter och mattrender, annat än som fenomen. Men, jag vill gärna äta GOD mat, och det är ju inte svårt för det berättar ju mina smaklökar för mig. Sen vill jag att den ska vara NYTTIG, och då börjar det bli lite svårare för vem och vad ska man tro på när man ser den ena tvärsäkra rapporten efter den andra om vad du bör äta och alla säger olika. Sen har det på senare år – särskilt sedan min dotter föddes – blivit viktigt att maten ska innehålla så mycket…mat som möjligt och så lite skit som möjligt, typ bekämpningsmedel, kemikalier och konstiga tillsatser som jag inte kan uttala. Så melodin för mig och oss har blivit att köpa ekologiskt i allt som det bara går (kommer återkomma till eko i senare inlägg) för i det så får jag oftast den godaste och vad jag tror den nyttigaste maten – för oss och för hela planeten. DOCK, jag är lat, upplever mig inte sällan ha tidsbrist i köket och går då lite för mycket på rutin och gör saker som ”vi alltid gjort”. Typ lagar samma rätter fast med ekoingredienser. I och med det här testet (Klimatkontot) så har det ändå blivit klarare för mig att det är värt att också lägga lite mer tid på att tänka på fördelningen mellan t.ex kött, fisk o fågel, mellan grönsallad o rotfrukter, på hur mycket mat vi slänger (här ska min man ha supercred som nästan aldrig slänger något utan istället rör ihop de mest konstiga, men oftast goda rätterna). Så min actionplan del två blir följande:

Mat

  • Inte slänga någon mat (lära av min man)
  • Byta nötkött mot viltkött (heey, jag är ju uppvuxen på älgkött, det här blir en baggis!)
  • Skippa fläskkött (inte så förtjust i det så ingen större uppoffring)
  • Äta mer fisk (heey, jag är ju också uppvuxen på röding o öring, varför äter jag inte det oftare?)
  • Laga fler vegetariska rätter per vecka (i inspirationssyfte så finns det måååånga bloggar om vegtarisk mat. Och kokböcker…)
  • Dra ned något på mejeriprodukter (lite ost och en skvätt mjölk i kaffet tror jag får rymmas)

I min kalkyl så tar det mina utsläpp från 1,5 ton till 1 ton. Alltid en början.

Om man som jag tycker det är en djungel det här med kött o märkningar och vad som är bäst för klimatet, biologiska mångfalden etc så kan jag rekommendera den grymma Köttguiden. Har träffat Elin Röös som är hjärnan bakom denna, superbra initiativ!

Nästa inlägg blir om konsumtion och shopping. Känner redan pulsen öka. Vi hörs!

Single Post Navigation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: